måndag 31 december 2012

Rekviem för en vanskapt av Mattias Hagberg

Varför den här boken kallas skräckroman har jag väldigt svårt att förstå. Jag ser inga inslag av skräck i den utan mer som en historisk dokumentation av hur man i början av 1800-talet började intressera sig för människokroppens avvikelser. Dessutom handlar boken om hur man lärde sig att utnyttja de människor som var avvikande. Sedan berättas stor-Stinas historia från andra sidan graven då hon vandrar runt med en korpliknande varelse som jag antar ska föreställa döden. Jag antar att det ska vara skräckdelen.

Stor-Stina kallades hon alltså och föds hos samer men slutar aldrig riktigt att växa. Hennes kropp är abnormt stor och då hon får erbjudande om att man mot betalning ska få visa upp henne land och rike runt kan den fattiga familjen inte göra annat än att acceptera. Naturligtvis utnyttjas hon av både den ena och den andre och kommer tillbaka hem tyst och nedslagen. Även efter sin död utnyttjar man stor-Stina genom att köpa hennes kropp och obducera den för att försöka finna gåtan till hennes storhet.

Inga kommentarer: