Jag kunde ju inte annat än att älska den här boken! Min första tanke är hur man ens kommer på idén till en sådan bok. En hen som bara lever som något slags själ eller medvetande men utan egen kropp. Istället vaknar denna En (som hen kallar sig själv) upp i någon ny kropp varje dag. Någon annans kropp.
Jag antar att David Levithan är en fena på att studera andra människor och deras liv eftersom han verkligen klarar av att göra så många olika människor levande. Varje person som En vaknar upp i är intressant och spännande på sitt sätt. Sedan är ju tanken att vara instängd i någon annan både klaustrofobisk och väldigt skrämmande. En kastas ju mellan kroppar utan att kunna styra över sitt eget liv överhuvudtaget. Tanken att hen också kan förstöra kroppens liv om hen rör till det eller beter sig annorlunda den dag han befinner sig där är också intressant och tänkvärd. Vilka små medel det krävs för att ändra något för en annan människa! Även om vi möter människor utanför deras kroppar. Vad har vi för ansvar för hur vi bemöter andra människor egentligen? Jag har skrivit lite om det här.
Men tillbaka till boken. Den är helt enkelt fenomenal, gripande och helt underbar! Så!
4 kommentarer:
Ja men eller hur!!! Kunde inte ha sagt det bättre själv :D
Jag funderade också lite över hur sjutton man ens får idén till det! Men det är ju tur att han fick den så vi fick läsa en så bra bok :D
Himla bra bok, bra som bokcirkelbok också kan jag tänka mig :) Tur att den är lättare att förstå och komma in i än vad det verkar som i handlingen med En som inte är någon, utan endast flyttar runt i andra kroppar osv ;)
Lingonhjärta: Tack å bock! :-)
Vargnatt: Eller hur?! Den här vill vi ej vara utan!
Carro: Så tänkte jag också! Finns mycket att prata om och många slutsatser att dra!!
Skicka en kommentar