I detta nu!

Gissa om jag blev själaglad när biblioteket äntligen meddelade mig att jag kunde komma och hämta "När duvorna försvann"! Jag sprang såklart till bibblan så fort jag bara kunde efter jobbet. Sedan låg boken och stirrade på mig hela kvällen och ropade Läääs mig. Lääääääääs mig. När lilltornet somnat gjorde jag såklart det.

Jag misstänker dock att Oksanen som vanligt är ganska tung läsning och att jag just därför kommer att varva den med de två andra böcker jag håller på med för tillfället. Den ena är Den levande som jag förvisso gillar men har svårt att sträckläsa. Den levande är ganska svårförstodd i början eftersom informationen om vad som hänt portioneras ut allt eftersom. Att dialogen ofta är i chat- eller intervjuform gör inte heller det läsningen enklare. Jag gillar verkligen boken, samtidigt som jag fastnar i den då och då.

Till sist läser jag i den mycket mer enkla och surrealistiska Klappa händer små. Den enda av dessa tre jag egentligen orkar läsa på kvällen när ögonen är tunga och trötta.