Extremt väder. Extrem kärlek. Det är väl ord som skulle kunna sammanfatta den här boken ganska bra. Maria träffar Emmy en extremt het sommar. Emmy är annorlunda, lite mörk, går sin egen väg. För Maria blir Emmy hennes stora passion och det hon lever för. Men är Emmy en vanlig tjej? Vad innebär det där mörkret hon bär på egentligen?
Jag tycker att det är relationen mellan Emmy och Maria som är det otäckaste i den här boken. För Maria är kärleken till Emmy väldigt destruktiv. Hon ger upp hela sitt liv och lever bara för att Emmy ska ringa, be henne komma. Något som Maria kan få vänta på både en och två nätter. Maria känner sig aldrig säker i relation och tror sig inte vara något utan Emmy. Jag får ganska mycket ångest för Marias skull. Vill bara skrika åt henne att gå sin egen väg och inte bara vara till lags.
När Maria sedan får veta vad det egentligen är Emmy pysslar med förstår man Emmys frånvarao bättre men jag vill ändå få Maria att förstå att hon ska dra sig ur. Förstår hon inte att vägen hon slagit in på bara leder nedåt? Av Emmy och Maria blir jag både tagen, skrämd och illa till mods. Vampyren - not so mutch!
Detta är Johanna Strömqvist debutroman. Kan man tro att hon tänkt sig en fortsättning? Annars tycker jag nog att det slutar lite väl enkelt. Som att hela vampyrgrejen egentligen bara är en bisak. Alla trådar knyts inte riktigt ihop.
2 kommentarer:
Verkar vara många som tycker att relationsskildringen är mycket bättre än vampyrinslaget. Hoppas att jag hinner läsa den här snart. :)
Ja, det har jag också sett! Vampyren känns nästan som något som Strömqvist kom på i efterhand. Men relationen är verkligen fenomenalt skildrad!
Skicka en kommentar