Den mörka staden av Carrie Ryan

Den avslutande delen i Carrie Ryans zombietrilogi blev min första utlästa bok 2014.

Mina spontana tankar runt alla tre böckerna såhär i efterhand är att det är ganska tjatigt och tråkigt med kärlekshistorierna. "Yey! Alla fick någon i slutet! " var inte det jag utropade när sista sidan var nådd!

Så det var det negativa. Nu till det positiva. Ryan är väldigt bra på klaustrofobiska scener där huvudpersonerna hänger i luften eller är instängda i grottor samtidigt som horder av zombies sakta drar närmare. Jag gillar också oklarheten i vad det egentligen är som har hänt med världen. Frågan varför alla blev zombies från början stör aldrig, det enda vi behöver veta är att zombierna aldrig kommer att tröttna, de kommer aldrig att dö ut.

Jag gillar också hur Ryan har låtit olika personer stå i förgrunden i varje bok samtidigt som den föregående huvudpersonen också finns kvar men bara som en bakgrundsgestalt som faktiskt är ganska suddig i konturerna. Jag är också en sucker för öppna slut som ändå är tillräckligt stängda för att ge ett ordentligt avslut. Zombies på bok brukar nästan aldrig funka för mig. Carrie Ryan har däremot låtit mig hitta de första zombies i bokform som jag fullkomligt har älskat.

De dödas strand av Carrie Ryan

Eftersom detta är andra delen i en trilogi kan det förekomma en del spoilers för dig som inte läst första boken.

De dödas strand är andra delen av tre och utspelar sig i en värld som tagits över av Zombies. Vi får aldrig veta vad som hänt eller vad som utlöste zombieepidemin eftersom det gått väldigt många år sedan dess och de flesta bevis är förstörda eller instängda i de stora städerna.

I första boken De vassa tändernas skog får vi följa Mary som är en tonåring med upptäckarlust. Mary bor isolerad i en liten by i skogen och flera händelser leder fram till att hon och en grupp andra ungdomar flyr genom skogen för att hitta andra överlevande byar. Den slutar med att Mary ramlar ner i en flod och spolas upp på land där hon möter en man som varje dag patrullerar stranden på jakt efter uppspolade zombies.

I De dödas strand finns Mary visserligen med fortfarande men bara som en suddig figur i utkanten av berättelsen. I stället är det nu Marys tonårsdotter Gabry som nu är huvudpersonen. Gabry har hela sitt liv levt tryggt innanför stängslet utom synhåll från zombierna. En natt tar hon en stor risk då hon klättrar över staketet tillsammans med några andra ungdomar. Naturligtvis slutar detta tilltag i katastrof när allesammans blir attackerade av en zombie. Från den punkten måste Garby fatta svåra och livsavgörande beslut.

De här böckerna är riktiga bladvändare! Jag kan knappt sluta läsa, så spännande är d!. Och slutet i den här! Akta dig om du har långa, fina naglar för de kommer att vara nedbitna när du nått sista sidan! Trots att jag har en viss hatkärlek till de obligatoriska triangeldrama-kärlekshistorierna så gillar jag Carrie Ryans monstervärld skarpt. Det är hur hon skapar en värld där människorna är instängda med ett monsterhav runtomkring sig som jag gillar mest. Varje steg du tar blir hemskt, svårt och skräckinjagande. Jag ser verkligen fram emot att sätta tänderna i den avslutande delen, Den mörka staden, som jag lånade med mig hem från bibblan igår.

Apropå trilogier, ungdomsböcker och sånt.

De senaste två-tre dagarna har jag sträckläst Carrie Ryans De dödas strand som ju är andra delen i en trilogi för ungdomar 15 plus. Funkar tydligen för medelålders damer 30 plus också. Jag tycker sällan att zombieböcker levererar men den här gör det med råge! Det var lite nesligt att den tredje boken Den mörka staden (snuddande likt bloggens namn! Det måste ju betyda något!) var utlånat på mitt bibliotek, annars hade jag norpat den direkt i morgon bitti. Nu får jag antingen vänta på att denna någon ska läsa klart Den mörka staden eller bege mig in till min ljusa stad och det stora biblioteket för där fanns den inne just nu! Vad ska en flicka göra? Längre recension kommer!!

Zombies till tonerna av Modern Talking!

Jag gjorde det! Jag köpte Tjärven. Sedan laddade jag in den i mobilen och lyssnade klart på hela härligheten i ett nafs. Och hur kan jag göra annat än att bara stengilla?? Jag menar, Zombies, svensk skärgård, strålande sol, midsommarafton och oväntat nog Modern Talking som bakgrundsmusik till det hela. En mix som blir en riktigt vinnande kombination! Tjärven är alldeles underbart läskig och nervkittlande samtidigt som den inte bara gottar ner sig i blod och inälvor.

Huvudpersonerna är ett gäng gamla klasskamrater som bestämt sig för att ha en återträff just den här midsommaraftonen. De tänker skärgård, fyrö, grill, öl och lagom nostalgi. Men här finns inget romantiskt tassel i gryningen, ingen dans runt midsommarstången eller söta små grodor. Zombies i skärgården blir en uppfriskande baksida till allt detta. Man vet att många kommer att dö men vem blir det och vem överlever, om någon?

Mitt enda minus är att med tanke på att jag valde MP3-versionen så är jag inte alldeles nöjd med Ajvides egen uppläsning. Jag tycker faktiskt inte att han är någon särskilt bra uppläsare. Tur för honom att de inblandades öden får mig att till slut glömma hans röst som har en tendens att gnälla lite i slutet av meningarna. Om man som jag, HAR en tendens att nästan ALLTID reta sig på något hos uppläsarna av ljudböcker så ska man nog välja den den version som går att läsa själv på datorer och läsplattor.

Zombielitteratur

Som skräckfantast är det givet att man får gåshud av vampyr- och zombielitteratur. Vampyrerna känner jag att jag har läst en hel del om medan jag har mycket mindre koll på bra zombielitteratur. Fikitiviteter har läst lite om zombisar på sistone. Hon skriver om boken De vassa tändernas skog. Jag skulle gladeligen hoppa på den boken om det inte vore för att Fiktiviteter säger just detta om boken:

Jag är ju ingen zombiekännare, eller zombieälskare för den delen, men jag kan tänka mig att de riktiga hardcorefansen tycker att det här är för lättviktigt – för lite hjärnsubstanssmaskande kanske?

Jag klassar mig kanske inte som ett hardcorefan men några zombieattacker måste det allt finnas med. Och gärna den där instängda vi-är-omringade-av-döda-utan-något-vapen-eller-hjälp-känslan. Jag minns att jag älskade Dawn of the dead när den kom på film och dessutom tyckte jag mycket bra om Kingens Cell. Zombies som utvecklas är otroligt läskigt! Så, kära boktokar där ute. Har ni kanske något tips på ordentlig zombielitteratur? Blev lite sugen på att gotta ner mig i det träsket.