
I tredjel delen får vi ta del av en tredje persons tankevärld. Det är Ushikawa som har som uppdrag att spåra Tengo och Amome. Ärligt talat är han inte särskilt intressant. De tankar han tänker och alla turer kring hur han kommer närmare och närmare Amome är mest en upprepning och något slags återberättande av händelser i de tidigare böckerna. Detta gäller även för Tengo och Amome. Amome sitter mest inspärrad i en lägenhet och stirrar på en rutschbana medan Tengo sitter vid sin fars dödsbädd större delen av boken. Alltsammans går också ut på att Tengo och Amome kommer allt närmare varandra. Lite tråkigt slut, lite för mycket karaktärer som återberättare de tidigare böckerna i sina tankar. Där de två första böckerna fick mig att hurra får den här mig bara att sucka, mest av besvikelse faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar