The wind through the keyhole

Jag hade rätt i att jag skulle ångra att jag inte läst hela Mörka tornet-serien på engelska när jag nu läste The wind through the keyhole på orginalspråk. Jag har stört mig på översättningen ibland och nu märkte jag verkligen den språkliga skillnaden. Men men....När jag om några år vill läsa om böckerna igen får jag minnas att det måste bli på engelska.

Jag hade fel när jag trodde att ett tillägg till Det mörka tornet inte kan bli bra. Jag rent av älskade The wind through the keyhole. Kanske för att den här boken egentligen inte lägger till något till själva vandringen mot det mörka tornet. Bara en kort stund i början möter läsaren Roland och hans vänner då de är på väg mot Calla. Där överraskas de av en väldig storm och medan de söker skydd och väntar på att kunna dra vidare har Roland ännu en av sina berättarnätter. Den här gången berättar han om sig själv när han var ung då han berättar en slags saga för en annan pojke. Så på ett vis är den här boken tre berättelser i en.

Ett är den korta starten med i dag-Roland and friends. Två är unga Roland som får ett uppdrag av sin far att söka reda på en man som kan byta till vilken djurskepnad som helst och som dessutom har mördat en hel del människor i sina djurskepnader. Tre är en berättelse om en pojke som heter Tim och som ger sig ut på ett förunderligt äventyr. Den tredje berättelsen berättar unge Roland för en annan pojke som kanske kan identifiera den mördande djurvarulven. Shapeshifter på engelska men ett bra ord på svensla?

Jag tycker väldigt mycket om berättelsen om Tim. Det är en slags saga och samtidigt får man veta lite mer om hur Rolands värld egentligen ser ut. Dessutom får läsaren veta lite mer om vad som hände med unge Roland efter Susan och vad som egentligen hände med Rolands mor. Rolands letande efter skepnadsbytaren (?) är en spännande och otäck historia. Som vanligt levererar han den där Kingen!