Det mörka tornet I

Då har min omläsning av Stephen Kings Mörka tornet -serie dragit igång. Här går jag lite emot mina principer att läsa på orginalspråket så långt det går. Jag har läst böckerna på svenska förut och funderade nu över att läsa dem på engelska. Men med tanke på att jag har några av böckerna hemma, på just svenska, så var det latmasken och plånboken som fick vinna.

Vad gäller den första delen i serien måste man läsa den nyare versionen där King skrivit om vissa delar och även lagt till ett nytt förord.

Revolvermannen handlar om Roland som är just den siste Revolvermannen. Han är väl en slags cowboy uppfostrad med hårda metoder för att tjäna landet och för att kunna "dra" och sikta på ren intuition. Han är hård, han är ensam. Han lever för att hitta till det mörka tornet som står som en symbol och en samlingspunkt för alla världar som kan tänkas finnas. Och de är många. Världen har gått vidare vilket innebär att djur och människor muterat, maskiner och samhällen har stannat av och glömts bort. Roland följer den svarta mannen genom en öken och han har följt honom i många år. Denne svarte man är en länk till det mörka tornet, en ond man.

Det intressanta med omläsningar är att jag långt ifrån minns allt, vilket ger nya upplevelser. Dessutom får jag nya upplevelser eftersom jag förstår saker på ett annat sätt då jag har en annan förförståelse än första gången.

Revolvermannen uppfattar jag som att den nästan enbart är till för att förstå Roland. Vem han är, varför han är som han är och varför han är där han är. Många uppfattar första boken som seg men jag skulle säga att det är här man ska "lyssna" och fokusera för man får mycket viktig information. Boken innehåller en viss känsla av ångest då Roland måste ta svåra beslut och välja väg på ett hemskt sätt. Mer än så säger jag inte.