Då har jag också sett den. Filmatiseringen av The woman in black. Jag har knappt sett en enda Harry Potter-film så jag störs inte alls av att det är Daniel Radcliffe som har huvudrollen. Däremot tycker jag att han gör rollen mycket bra och är väldigt trovärdig. Söt som socker är han också.
Jag är glad att jag inte totalälskade The woman in black som jag vet att många andra bokbloggare gjort. På vanligt Hollywood-sätt är hela storyn ganska förändrad och utbroderad. Speciellt slutet är nytt och inte alls lika svart som det i boken. Jag tyckte boken var bra och lite småspökig men jag tyckte också att den var lite seg ibland och ganska kort. Däremot älskade jag filmen! För en gångs skull måste jag säga att filmen är till och med bättre än boken! Jag gillar det som lagts till och jag blir riktigt skrämd! Jag mår lite dåligt av alla barn som dör eftersom min egen ett-åring tultar runt här hemma och det bygger därför på skrämseleffekten. Jag älskar filmer där man inte vet vad man ska vänta sig och det otäcka kan dyka upp under alla tider på dygnet Spökbarn och stirrande leksaker är ju alltid läskiga!
När andra rekommenderar The woman in black-boken som ett exempel på läskig bok som man blir skrämd av så vill jag rekommendera The woman in black.filmen om man vill rysa lite i höstmörkret.
Jag är glad att jag inte totalälskade The woman in black som jag vet att många andra bokbloggare gjort. På vanligt Hollywood-sätt är hela storyn ganska förändrad och utbroderad. Speciellt slutet är nytt och inte alls lika svart som det i boken. Jag tyckte boken var bra och lite småspökig men jag tyckte också att den var lite seg ibland och ganska kort. Däremot älskade jag filmen! För en gångs skull måste jag säga att filmen är till och med bättre än boken! Jag gillar det som lagts till och jag blir riktigt skrämd! Jag mår lite dåligt av alla barn som dör eftersom min egen ett-åring tultar runt här hemma och det bygger därför på skrämseleffekten. Jag älskar filmer där man inte vet vad man ska vänta sig och det otäcka kan dyka upp under alla tider på dygnet Spökbarn och stirrande leksaker är ju alltid läskiga!
När andra rekommenderar The woman in black-boken som ett exempel på läskig bok som man blir skrämd av så vill jag rekommendera The woman in black.filmen om man vill rysa lite i höstmörkret.
11 kommentarer:
Jag vågade faktiskt inte se filmen, men jag önskar så att jag hade gjort det! Förra året såg jag pjäsen The Woman in Black som har spelats i London i tjugo år. Pjäsen är väldigt annorlunda mot både boken och filmen, men så otroligt läskig och spännande!
Hoppas att jag får mod till att se filmen någon gång i alla fall!
Jag tyckte boken vara bra, så det skall bli spännande att se filmen som en jämförelse. Handlingen i boken kändes litet väl kort för att räcka till en film, så jag förstår att de måste ha gjort en hel del annorlunda. Sedan jag tycker nog att det är liitet konstigt att se Harry Potter i en annan roll, det beror väl på hur pass bra skådis han är om det fungerar...
Jenny B: Jag visste inte ens att den fanns som pjäs! Vad spännande det måste ha varit. Har du vågat boken och pjäsen så vågar du nog filmen! :-)
Marie: Ja, jag tycker de gjorde storyn bra ändå. Men hade jag varit riktigt fan av boken hade jag nog reagerat på själva slutet och allt som har att göra. Jag förstår att alla som gottat ner sig i Harry Potter tycker att det känns jättekonstigt att se honom i en annan film. Jag tycker dock att han var lysande! :-)
Jag såg faktiskt filmen igår, men jag har inte läst boken så jag har inget att jämföra med.
Jag tyckte filmen var bra, men inte mer. Tyckte det var för "billiga" skrämseleffekter, grejer som plötsligt hoppar fram tycker jag bara är töntigt :) Jag ska vara ärlig och säga att det att jag inte tyckte den var jättespännande och otäck kan har berott på ett störande moment. När han somnade så blev filmen bättre :)
Radcliffe tycker jag gjorde rollen med den äran och jag hade inga problem med att han är Harry Potter.
Jag håller helt med om att filmen är bättre än boken, som i mina ögon var ett sömnpiller. Ekande hovklapper, ljud i stormen och någon skepnad på håll är rätt tama effekter i bokform. Filmen däremot var helt okej och the woman herself var riktigt läskig. =)
Jag älskade boken och älskade filmen också. Båda har väldigt "billiga" skrämseltrixs tycker jag men det fungerar så bra på mig tydligen för skrämselhicka fick jag av båda :D
Monika: Jag tycker snarare att det handlar om att man förväntar sig att något ska hända men inte var eller vad. Då sitter jag som på nålar och blir rädd hela tiden! :-)
Sofia: ja, det var lite så jag kände för boken jag med! Visst var själva damen en läskig en!!
Lingonhjärta: Jo, det är väl så men det blir mer som jag tänker mig att spökerier ska vara och det är väl vad som skrämmer mig antar jag! :-)
Jag har inte läst boken med älskade filmen. Älskade stämningen och att den var så olycksbådande. Och filmningen var så vacker. Daniel Radcliffe var jättebra! Han imponerade på mig.
Cinnamon: Håller verkligen med dig! Det var just det där olycksbådande som skrämden mig. Radcliffe är en ny favorit hos mig nu! :)
Då ska jag kanske se filmen ändå. Jag blev lite besviken på boken. Den var visserligen fint skriven, men rädd blev jag ju inte direkt. Jag hade hoppats på lite fler rysningar. Kanske kan jag få det av filmen istället? Jag har med åren börjat tycka att film är mycket läskigare än böcker. Konstigt men sant.
Stirrande leksaker är ju helt klart läskiga. På film alltså. I böcker blir det inte samma sak.
Jag kände samma för boken. Jag tycker också att film skrämmer mer än böcker. T.ex zombieböcker har jag ganska svårt att läsa eftersom zombier i böcker knappt skrämmer mig alls. Men på film! Hoppas du får skrämselhicka om du bestämmer dig för att se filmen!
Skicka en kommentar